Riksidrottens Vänner har tagit valtempen på Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.
Ibland sägs att ”idrott och politik” inte ska blandas ihop. Varför är det viktigt för den opolitiska idrottsrörelsen att engagera sig i årets valfrågor?
– Det vi är glasklara med är att idrott och partipolitik inte ska blandas ihop. RF är religiöst och partipolitiskt obundet, och det är mycket viktigt för oss att vara. Däremot så är en av våra allra viktigaste uppgifter att skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra medlemmar (förbund och föreningar), och där kommer vårt idrottspolitiska arbete in. Både vi och våra DF arbetar dagligen
med idrottspolitik, men under ett valår lägger vi förstås in en extra växel.
Vad vill RF uppnå med att vara aktiv i valrörelsen?
– Helst vill vi förstås att politiker på alla nivåer ska ställa ut löften till oss utifrån
de frågor vi driver. Nu är inte idrottsfrågor särskilt block- eller partiskiljande, och det är i grunden bra eftersom det gör att vi får relativt stabila spelregler oavsett vem som regerar. Nackdelen är att partierna inte heller alltid ”bjuder över” varandra.
Vilken valfråga (i riksdagsvalet) anser du vara viktigast för idrotten?
– Vi bestämde oss redan för ett år sedan för att prioritera fyra frågor: ”Förutsättningarna för föreningslivet”, idrottens finansiering, anläggningar & tillgänglighet samt internationella evenemang. Det finns förstås många angelägna frågor, men för att nå ut med budskapen behöver vi prioritera några. Regionalt kan andra frågor vara prioriterade utifrån de lokala behoven så där kan ytterligare frågor tillkomma.
Vilka metoder ska idrottsrörelsen använda i det idrottspolitiska arbetet?
– Vi kommer att använda en kombination av olika metoder, med fokus på möten och opinionsbildning. Givetvis kommer sociala medier och vår egen webb att vara viktiga verktyg och spela stor roll. Personliga möten tycker vi är mycket viktiga, och vi har hittills träffat nästan samtliga
partiledare, ministrar, myndighetsföreträdare, sakkunniga m fl, m fl. DF jobbar på samma sätt regionalt.
– Utifrån vad vi vill signalera, och vad idrotten står för, har vi formulerat två ”slogans” som
jag tycker är väldigt bra: ”låt alla idrotta” och ”idrotten gör Sverige starkare”. Det är viktigt
att vi kan fånga en känsla, eftersom vi inte alltid har den tid vi behöver för att utveckla vårt
budskap mera i detalj.
– Tillsammans med framförallt DF, men även SF och IF jobbar vi för att föra ut våra frågor, och vi har stor öppenhet i arbetet och lägger ut mycket material på vår valwebb – kika gärna in på www.rf.se under rubriken ”Idrottsvalet”. Vi har också en Facebooksida som heter ”Låt alla idrotta”:
https://www.facebook.com/pages/Svensk-idrott/671522289558142
Om något parti ger viktiga vallöften för idrottsrörelsen, ska RF propagera för att idrotts-engagerade människor väljer det partiet?
– Inte direkt, däremot så vill vi att så många människor som möjligt ska få en tydlig bild av hur partierna ser på idrottsrörelsen och vilka konkreta saker de vill göra för oss – så att de ska kunna väga in det när de sedan går och röstar. För att kunna visa det arbetar vi bl a med en partiundersökning där respektive parti får redovisa sin syn i ett antal för idrotten viktiga frågor.
Under Alliansregeringens tid har statsbidraget till RF urholkats genom att ingen höjning skett sedan 2010. Betyder det att RF misslyckats att förhandla med nuvarande regering?
– Nej, jag skulle inte säga att vi har misslyckats generellt eftersom stödet till idrotten består av fler delar. T ex så har vi lyckats få färre öronmärkningar av stödet, vilket är något vi kämpat för i många år. Dock är vi själva mycket missnöjda med att vi hittills inte fått gehör för behovet av en generell höjning av stödet – och det är en fråga vi prioriterar i valarbetet.
Har de kommunala bidragen till idrotten ökat eller minskat under senare år?
– Den frågan går nästan inte att svara på generellt. Dels så är stödet väldigt olika konstruerat i olika kommuner – somliga har t ex nolltaxa på anläggningar och lägre kontantstöd, andra har taxa och högre kontantstöd och ytterligare andra konstruktioner finns förstås också.
– Det finns kommuner som ökat stödet, och kommuner som minskat. Det vanligaste är kanske att det ligger stilla, och i längden blir ju även det en minskning eftersom idrottsföreningarna har samma kostnadsökningar som alla andra i samhället. Vi gör också en årlig kommunundersökning, och den
kommer vi att publicera innan sommaren.
Vilka lärdomar har du fått om framgång i idrottspolitiskt arbete under din tid som RS ordförande?
– Jag har verkligen lärt mig massor! För att nämna några saker så vill jag betona vikten av fair play även i det idrottspolitiska arbetet. Med det menar jag att alltid börja med att vända sig till berörda personer och diskutera frågorna med dem och försöka skapa en förståelse för vår situation och våra behov. Det är också viktigt att försöka förstå ”motparten”, vilka kunskapsnivå han
eller hon har, och vilka argument som är gångbara. Det är helt enkelt viktigt att försöka skapa en bra relation, med respekt för varandras roller.
– Långsiktighet är också viktigt. Även om vi ju helst vill få resultat så snabbt det går så är det inte alltid möjligt. Att välja vilka frågor som är allra angelägnast behöver man också göra – det går inte att komma med alla samtidigt.
– Idag behöver vi också arbeta med en kombination av metoder – det räcker inte att bara göra en sak. Personliga möten behövs, debattartiklar och nyhetsartiklar, opinionsbildning o s v. Jag tycker att arbetet är mer komplext idag, än för tio år sedan – men också mycket roligt.