Sök
Stäng denna sökruta.

Kristina Thurée

I 36 år har Kristina Thurée “klättrat runt i idrottens klätterställning”. Hon började engagera sig i studentidrottsföreningen och har därefter suttit i en rad styrelser – SF, DF och RS.

Vem är Kristina Thurée?
– Jag är uppvuxen i Borlänge, i en orienterarfamilj. Förutom orientering, skidor och friluftsliv var jag engagerad inom scoutrörelsen, och då även som ledare för ungdomar under flera år.

– Flyttade till Linköping för att plugga Datateknik på Tekniska Högskolan. I Linköping blev jag snabbt engagerad i studentidrottsföreningen – först i rollen att få mina klasskompisar ut och springa. 1977 blev jag invald i styrelsen, och har sedan dess haft plats i styrelser på olika nivåer… från förening – till SF – till RS – till förening – och nu senast i DF-styrelse.

Vad gör du nuförtiden?
– Efter några år i datakonsultbranschen växlade jag över till projektstyrning och har sedan dess arbetat i olika roller på Saab, som projektledare, verksamhetsutvecklare, affärsansvarig, utvecklingschef. Sedan 1,5 år tillbaka jobbar jag som projektledare på Motala Train som underhåller och upprustar tåg.

– Bor fortfarande i Linköping, och har två vuxna barn – Johan 23 år, och Maria 21 år. De har sedan födelsen sett idrotten från ”maktens insida” då jag satt i Riksidrottsstyrelsen när de föddes.

Är det något du brinner för och som du ska engagera dig i de närmaste åren?
– Jag brinner för att stötta och skapa förutsättningar för föreningar och förbund att utforma sina visioner och mål, att möta dagens och framtidens krav och förväntningar, och att därmed utvecklas att bli ”framtidens idrottsföreningar”. Jag engagerar mig gärna i att lyfta fram idrottens betydelse för människor i alla åldrar och för samhället.

Hur ser ditt engagemang för idrottsrörelsen ut idag?
– De senaste åtta åren har jag varit engagerad i styrelsen för Östergötlands Idrottsförbund, och SISU Idrottsutbildarna i Östergötland – de senaste två åren som dess ordförande. Avgick på årsmötet nu i april, på grund av att mitt arbete just nu gör att jag inte har den tid som jag tycker att man bör lägga i rollen som ordförande.

– Är nu engagerad i valberedningen för Friskis & Svettis i Linköping, en stor idrottsförening med över 11 000 medlemmar. Efter att ha klättrat i ”idrottens klätterställning” under 36 år, vet man aldrig vart vägen för mig vidare…

Vilka är idrottsrörelsens främsta utmaningar just nu?
– Att skapa en verksamhet som erbjuder människor en möjlighet att idrotta hela livet.

– Ett arbete pågår inom idrottsrörelsen att identifiera de utmaningar och trender som finns idag, och hur vi möter dessa. Det gäller t ex den kommersialisering som finns, med olika privata aktörer. Vi vet också att vi blir färre yngre, samtidigt som vi blir fler vuxna och äldre som vill motionera – vi har en ökad mångkultur. Hur kan idrottsföreningarna utveckla verksamheten för att nå dessa målgrupper?

– En annan viktig utmaning är att lyfta fram idrottens roll i samhället, vår särart, och vår självständighet gentemot samhällets olika företrädare, t ex politiker.

Du har under några år varit engagerad i SISU Idrottsutbildarna. Vad tycker du är SISU:s främsta bidrag och betydelse för idrottsrörelsen?
– SISU Idrottsutbildarna har stor betydelse för att stötta föreningar och förbund i att utveckla verksamheten, och att utveckla aktivitets- och organisationsledare. Att jobba nära och coacha föreningarna är den viktigaste rollen, som jag ser det.

Vilka är dina egna aktiva idrottsmeriter?
– Mina egna idrottsmeriter är ganska blygsamma, jag är mer av motionsidrottare. Har tävlingsorienterat som ung, och under några år när mina ungdomar var aktiva. Det har inte blivit så många ”topplatser” – kan dock nämna den främsta meriten: att ha blivit den första klubbmästaren i D45-klassen i den nybildade tävlingsklubben OK Roxen.

Tränar och tävlar du fortfarande?
– Just nu motionerar jag på Friskis&Svettis ett par gånger i veckan där jympa är det jag tycker är roligast. Löptränar ibland. Rider också dotterns och min häst. Härlig motion och samtidigt total avkoppling.

Hur mycket TV-sport följer du? Läser du tidningarnas sportsidor regelbundet?
– Jag ser gärna sport på TV – när tiden tillåter det – och är där allätare. Läser sportsidorna varje dag.

Vilken idrottskvinna/man skulle du helst vilja träffa nästa
vecka om du fick?
– Pernilla Wiberg, för hennes målmedvetenhet och satsning på en idrott där förutsättningarna i södra Sverige inte kan ha varit de bästa. Spännande också att få höra om hennes arbete inom IOK.

Du har varit medlem i RV i över 20 år. Vad betyder föreningen RV för dig?
– Jag har hittills följt verksamheten inom RV på distans – som aktiv ”pappersidrottare” har inte tiden räckt till… För mig är nätverket med alla gamla idrottsvänner viktigt att värna om och där har RV en viktig uppgift. Jag ser fram emot att bli mer aktiv i föreningens verksamhet framöver.

Lämna ett svar

RV-profilen Kristina Thurée

Kristina Thuree

I 36 år har Kristina Thurée “klättrat runt i idrottens klätterställning”. Hon började engagera sig i studentidrottsföreningen och har därefter suttit i en rad styrelser – SF, DF och RS.

Vem är Kristina Thurée?
– Jag är uppvuxen i Borlänge, i en orienterarfamilj. Förutom orientering, skidor och friluftsliv var jag engagerad inom scoutrörelsen, och då även som ledare för ungdomar under flera år.

– Flyttade till Linköping för att plugga Datateknik på Tekniska Högskolan. I Linköping blev jag snabbt engagerad i studentidrottsföreningen – först i rollen att få mina klasskompisar ut och springa. 1977 blev jag invald i styrelsen, och har sedan dess haft plats i styrelser på olika nivåer… från förening – till SF – till RS – till förening – och nu senast i DF-styrelse.

Vad gör du nuförtiden?
– Efter några år i datakonsultbranschen växlade jag över till projektstyrning och har sedan dess arbetat i olika roller på Saab, som projektledare, verksamhetsutvecklare, affärsansvarig, utvecklingschef. Sedan 1,5 år tillbaka jobbar jag som projektledare på Motala Train som underhåller och upprustar tåg.

– Bor fortfarande i Linköping, och har två vuxna barn – Johan 23 år, och Maria 21 år. De har sedan födelsen sett idrotten från ”maktens insida” då jag satt i Riksidrottsstyrelsen när de föddes.

Är det något du brinner för och som du ska engagera dig i de närmaste åren?
– Jag brinner för att stötta och skapa förutsättningar för föreningar och förbund att utforma sina visioner och mål, att möta dagens och framtidens krav och förväntningar, och att därmed utvecklas att bli ”framtidens idrottsföreningar”. Jag engagerar mig gärna i att lyfta fram idrottens betydelse för människor i alla åldrar och för samhället.

Hur ser ditt engagemang för idrottsrörelsen ut idag?
– De senaste åtta åren har jag varit engagerad i styrelsen för Östergötlands Idrottsförbund, och SISU Idrottsutbildarna i Östergötland – de senaste två åren som dess ordförande. Avgick på årsmötet nu i april, på grund av att mitt arbete just nu gör att jag inte har den tid som jag tycker att man bör lägga i rollen som ordförande.

– Är nu engagerad i valberedningen för Friskis & Svettis i Linköping, en stor idrottsförening med över 11 000 medlemmar. Efter att ha klättrat i ”idrottens klätterställning” under 36 år, vet man aldrig vart vägen för mig vidare…

Vilka är idrottsrörelsens främsta utmaningar just nu?
– Att skapa en verksamhet som erbjuder människor en möjlighet att idrotta hela livet.

– Ett arbete pågår inom idrottsrörelsen att identifiera de utmaningar och trender som finns idag, och hur vi möter dessa. Det gäller t ex den kommersialisering som finns, med olika privata aktörer. Vi vet också att vi blir färre yngre, samtidigt som vi blir fler vuxna och äldre som vill motionera – vi har en ökad mångkultur. Hur kan idrottsföreningarna utveckla verksamheten för att nå dessa målgrupper?

– En annan viktig utmaning är att lyfta fram idrottens roll i samhället, vår särart, och vår självständighet gentemot samhällets olika företrädare, t ex politiker.

Du har under några år varit engagerad i SISU Idrottsutbildarna. Vad tycker du är SISU:s främsta bidrag och betydelse för idrottsrörelsen?
– SISU Idrottsutbildarna har stor betydelse för att stötta föreningar och förbund i att utveckla verksamheten, och att utveckla aktivitets- och organisationsledare. Att jobba nära och coacha föreningarna är den viktigaste rollen, som jag ser det.

Vilka är dina egna aktiva idrottsmeriter?
– Mina egna idrottsmeriter är ganska blygsamma, jag är mer av motionsidrottare. Har tävlingsorienterat som ung, och under några år när mina ungdomar var aktiva. Det har inte blivit så många ”topplatser” – kan dock nämna den främsta meriten: att ha blivit den första klubbmästaren i D45-klassen i den nybildade tävlingsklubben OK Roxen.

Tränar och tävlar du fortfarande?
– Just nu motionerar jag på Friskis&Svettis ett par gånger i veckan där jympa är det jag tycker är roligast. Löptränar ibland. Rider också dotterns och min häst. Härlig motion och samtidigt total avkoppling.

Hur mycket TV-sport följer du? Läser du tidningarnas sportsidor regelbundet?
– Jag ser gärna sport på TV – när tiden tillåter det – och är där allätare. Läser sportsidorna varje dag.

Vilken idrottskvinna/man skulle du helst vilja träffa nästa
vecka om du fick?
– Pernilla Wiberg, för hennes målmedvetenhet och satsning på en idrott där förutsättningarna i södra Sverige inte kan ha varit de bästa. Spännande också att få höra om hennes arbete inom IOK.

Du har varit medlem i RV i över 20 år. Vad betyder föreningen RV för dig?
– Jag har hittills följt verksamheten inom RV på distans – som aktiv ”pappersidrottare” har inte tiden räckt till… För mig är nätverket med alla gamla idrottsvänner viktigt att värna om och där har RV en viktig uppgift. Jag ser fram emot att bli mer aktiv i föreningens verksamhet framöver.