Sök
Stäng denna sökruta.

Susanne Erlandsson bild

Susanne Erlandsson är RV-profil i augusti 2018.

Varför blev du intresserad av idrott när du var ung och på vilket sätt var du aktiv i idrotten som ungdom?

– Min pappa var intresserad av idrott och spelade både handboll och fotboll. Tack vare honom började min bror och jag att spela fotboll och handboll. På vintern var det ishockey på uppspolad is på fotbollsplanen. Genom min farmors gård blev hästintresset stort och redan som liten började jag att rida på ridskola.

Berätta om dig själv:

Susanne Erlandsson, 61 år, bor i Haverdal, sambo och en dotter som nu är 27 år och bor i Malmö. Hemma finns också Sigge, en liten dvärgschnauzer. Sedan 32 år tillbaka arbetar jag på Katrinebergs Folkhögskola där jag utbildar Hälsovägledare. Jag är utbildad Gymnastikdirektör på GIH i Örebro. Efter avslutad fotbollskarriär har jag varit fotbollsledare som tränare för både klubblag och distriktslag. Ledarkarriären har sedan lett till styrelseuppdrag i Svenska Fotbollförbundet, 20 år i Förbundsstyrelsen varav 8 år som vice ordförande. Ordförande i EFD, Elitfotboll Dam i 15 år. Uppdrag inom FIFA och UEFA som kommittéledamot och som matchdelegat vid EM och VM. På klubblagsnivå har jag också varit ordförande i IS Halmia. Ledamot och vice ordförande i RF/SISU Idrottsutbildarna.

 Vilken kontakt har du med den organiserade idrottsrörelsen idag?

Idag är jag vice ordförande i Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna samt har uppdrag inom FIFA och UEFA som matchdelegat. Jag har också en egen häst som jag tränar dressyr med.

Hur har din egen idrottskarriär sett ut?

Min idrottskarriär har mest varit inom fotbollen. Jag började spela fotboll i organiserad form i IS Halmia när de började med damfotboll 1970. 1973 gjorde jag landslagsdebut i damlandslaget i den första landskampen som Sveriges damlandslag spelade. Totalt blev det 13 landskamper och blev Stor Tjej innan en knäskada satte stopp för den aktiva karriären.

Jag spelade även handboll i HK Drott och blev uttagen till ett juniorlandslagsläger.

Inom ridningen har jag tävlat i dressyr på klubbnivå.

Sysslar du med någon form av träning eller tävling idag?

Min träning idag består av många timmar i stallet, ett alldeles utmärkt gym, samt ridning, träning m m med hästen för tränare. Även hunden ger mig daglig motion.

Följer du idrotten i TV och tidningar och som åskådare vid tävlingar?

Jag följer idrotten både i tidningar och TV, men bäst upplevs idrotten live. Fotbollsmatcher med både klubblag och landslag ser jag gärna live, liksom ryttartävlingar.

Finns det någon eller några idrottsledare som betytt mycket för dig?

Min första tränare i Halmia Ants Pärna betydde mycket för min start på fotbollskarriären. I IFK Hallsberg hade jag Ronald Sällh som tränare. Utan honom hade jag inte fått den landslagskarriär som jag fick. En fantastisk tränare och förebild.

Utanför planen har Lars-Åke Lagrell betytt mycket för mig som Förbundstyrelseledamot. Han gav mig stort förtroende som betydde mycket inte minst som kvinnlig ledare i en mansdominerad värld som fotbollen är.

Vad engagerar dig idag?

Att utveckla idrottsrörelsen som står inför stora utmaningar, våra föreningar måste bli mer attraktiva för att locka utövare framöver. Konkurrensen från kommersiella aktörer blir allt hårdare. Idrottsrörelsen kan spela en stor roll i folkhälsoarbetet om vi lyckas attrahera fler målgrupper och få ett livslångt idrottande.

Vad ser du fram mest emot under 2018?

Fotbolls-VM i Ryssland var spännande att följa. Jag hoppas också att damlandslaget lyckas i kvalet till VM i Frankrike nästa år.

Vilka tre idrottskvinnor/män, nu aktiva eller historiska, skulle du vilja ta en fika med nästa vecka?

Pia Sundhage, Peder Fredricsson och Therese Alshammar.

Vad betyder föreningen RV för dig?

RV är ett bra sätt att hålla kontakten med ledare och aktiva som man haft förmånen att möta genom åren.