Sök
Stäng denna sökruta.

Gymnastiken går som en röd tråd genom Malin Eggertz Forsmarks liv. Hon började som aktiv och blev så småningom ordförande i Svenska Gymnastikförbundet och vice ordförande i europeiska gymnastikförbundet. Därutöver har hon engagerat sig inom såväl RF som SOK.

Hur blev du intresserad av idrott när du var ung och på vilket sätt har du varit aktiv eller engagerad?

Uppväxt i idrottsfamilj från Falun. Provat på många idrotter från skidor till basket, tennis och gymnastik. Det var inom gymnastiken jag blev kvar och fick såväl idrottsliga framgångar som nationella och internationella uppdrag. SM guld i truppgymnastik och ledare på USM och JSM nivå. Styrelseledamot i Svenska Gymnastikförbundet 2000 och förbundsordförande från 2004 till 2016. Valdes in i europeiska gymnastikförbundet exekutivstyrelse och var ledamot i 12 år varav vice ordförande i åtta år. Arbetade framför allt med organisatoriska och kommunikativa frågor och fick 2019 utmärkelsen ”honorary vice president”.

Under mina år som förbundsordförande var jag aktiv i flera arbetsgrupper inom RF bl a internationella frågor och idrottspolitik. Fick också förtroendet som ledamot i SISU-riks valberedning under några år.

Idag är jag ledamot i Sveriges Olympiska Kommittés styrelse. Ett viktigt och roligt uppdrag. Jag har lång erfarenhet av den olympiska rörelsen från att ha arbetet som receptionist på IOK:s huvudkontor 1986-89 och arbetat för SOK under ett antal OS (1992,1994, 2000, 2002) och med talangprogrammet Olympialaget (1999-2003). Var ansvarig för NOC-relationer i samband med OS-kampanjen Stockholm 2004.

Fick förtroende att leda den statliga utredningen om en självständig antidoping organisation mellan 2009-2011.

Sedan 2015 är jag avdelningschef på Fritidsförvaltningen i Malmö med ansvar för föreningsstöd, elitidrottsstöd och anläggningsfrågor.

Hur ser idrottens framtid ut i Sverige/världen? Utmaningar?

Den stora utmaningen är att få fler barn och unga i rörelse. Det behövs inte mer forskning för att bevisa att fysisk aktivitet ger såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande. God hälsa ger också förutsättningar för bättre skolresultat. Det är naturligtvis först och främst skolans ansvar men idrottsrörelsen har en viktigt och betydelsefull roll i detta arbete men då behövs ledare. En av de stora utmaningarna inom svensk idrott är att rekrytera och utbilda ledare, funktionärer och tränare. Det har blivit särskilt påtagligt efter pandemin. Idrottsrörelsen behöver också bli mer inkluderande och då handlar det både om ledarskap, tillgänglighet och ökade kostnader. Det är också en utmaning att hantera professionaliseringen inom idrottsrörelsen och samtidigt behålla idealiteten och folkrörelsestrukturen som legitimerar det offentliga stödet. Vi behöver också bli bättre på att visa på hur bredd och elit hör ihop. Vikten av att vi har förebilder som skördar medaljer på internationella arenor. Men också att deras framgångar betyder hårt arbete och många gånger en ekonomisk osäkerhet som inte många känner till. Här har vi ett viktigt arbete för att förbättra villkoren för det stora flertalet av de elitaktiva som representerar Sverige.

De senaste åren har det också blivit tydligt att de stora pengarna inom idrotten inte bara är av godo. Doping, matchfixning och sportswashing är några av de konsekvenser som måste bekämpas. Vi har de senaste åren sett hur icke demokratiska regimer använder sig av sportevenemang för att manipulera uppfattningen om landet och samtidigt tvätta bort fokus från bristfälliga mänskliga rättigheter. Diskussionen de senaste åren har dock resulterat i viktiga reformer och jag är särskilt positiv till att flera idrottare vågat och velat ta ställning för mänskliga rättigheter.

Vilka idrotter är du mest intresserad av idag?

Det är mycket idrott i familjen. Min make var ungdomsproffs och spelade fotboll i Lausanne då jag arbetade på IOK:s huvudkontor. Båda våra barn har spelat fotboll, innebandy och basket och tog studenten från idrottsgymnasiet i Malmö. Familjen följer nästan slaviskt SVT Sport, Sportspegeln, Vinterstudion, Allsvenskan, Serie A, Premier League och EM, VM och OS.

Mitt eget idrottande har varit begränsat de senaste åren efter sjukdom som påverkade min rörlighet. Så fysisk aktivitet sker genom dagliga promenader, viss styrketräning samt någon golfrunda då och då. Har dock fantastiska minnen och diplom i hyllan hemma från Vasalopp, Vansbrosimning, Lidingölopp och New York Marathon.

Vad ser du fram mest emot under det närmaste året?

Förutom att jag ska njuta av sommarsemestern i Dalarna så ska jag också uppleva Special Olympics i Malmö samt fotbolls-EM på TV.

Vilka tre idrottskvinnor/män, nu aktiva eller historiska, skulle du vilja ta en fika med nästa vecka?

Jag har träffat Pia Sundhage tidigare men det är kanske dags igen att få inspireras av hennes ledarskap. Sedan skulle jag gärna vilja diskutera elitidrottens förutsättningar med friidrottens nya förbundskapten Kajsa Bergqvist. Om Nils van der Poel har tid så tror jag en fika skulle resultera i många nya idéer om elitidrottens utveckling.

När blev du medlem i Riksidrottens Vänner – och vad betyder föreningen RV för dig?

RV är en kamratförening för oss ledare som har ett livslångt intresse för idrott. Det handlar om vänskap och gemenskap, att tillsammans blicka bakåt och framåt.  Vi är många som genom idrotten fått vänner för livet och jag är glad över att vara medlem sedan 2003.