Kamratträff på Dopinglabbet

| 2020-03-23

Trots oro över coronavirusets framfart, med en hel del återbud som följd, genomförde ändå Riksidrottens Vänner sin planerade kamratträff på Dopinglaboratoriet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge den 12 mars 2020.

PhD Chemist Michéle Masquelies hälsade välkommen till det svenska dopinglaboratoriet som är ett av 26, av WADA, ackrediterade laboratorier i världen.

Michéle hyllade inledningsvis den nyligen bortgångne för detta labbchefen, Mats Garle, som byggt upp verksamheten från slutet av 1970-talet. 2012 tog Magnus Ericson över och utvecklade labbet ytterligare. Fr o m 2019 är Magnus chef för labbet i Paris med uppgift att förbereda fransmännen för de olympiska spelen 2024. Onekligen ett hedersuppdrag!

Den svenska antidopingverksamheten var tidigt ute där labbet bildades redan 1977 på initiativ av Riksidrottsstyrelsen i samarbete avdelningen för klinisk farmakologi. Till en början ansvarade Internationella Olympiska Kommitteén för antidopingverksamheten med påföljd att IOK (och Internationella Friidrottsförbundet, IAAF) ackrediterade laboratoriet 1985. WADA bildades först 1999 och sedan 2004 är Huddingelabbet ackrediterat av WADA.

Under 2019 analyserade Huddingelabbet totalt ca 9 800 urinprov, varav ca 3 300 svenska prov och resterande utländska, främst finska och ryska prov. Därutöver drygt 2 000 blodprov fördelade på ca 1 200 ABP, 100 EPO och 800 analyserades för tillväxthormon.

Dopinglistan

Ett av de viktigare dokumenten som laboratorierna har att förhålla sig till är självfallet den, av WADA, fastställda listan över förbjudna substanser och metoder i samband med tävling och utanför tävling samt de substanser som endast är förbjudna i specifika idrotter. Betablockare är exempel på detsistnämnda som är förbjudet inom bilsport och skyttegrenar av olika slag.Utöver dopinglistan finns en mängd tekniska dokument och kvalitetskrav som labben måste leva upp till. Som ett led i kvalitetsuppföljningen får samtliga labb regelbundet sig tillsänt dels prover man vet är ”preparerade” och dels ”preparerade” prover som är insmugglade i en ordinär sändning av flera prov. Fel i analysen kan innebära risk för avstängning.

Generellt kan man säga att labben är mycket duktiga på att analysera och upptäcka icke kroppsegna (exogena) substanser. Ökad kunskap och mycket känslig analysutrustning är det huvudsakliga skälet.

Utmaningen idag är mer att kunna påvisa när fuskarna tillfört kroppsegna (endogena) substanser som t ex testosterone och recombinant erythropoietin (EPO). Lösningen är individuella blod- och steroidprofiler över tid på elitidrottsutövare (Athlete Biological Passport, ABP) där avvikande värden kan vara tecken på doping.

Trender inom antidoping

Michéle nämnde avslutningsvis att man hoppas lära mer av ”Whistle Blowers” för att genomföra ännu klokare testprogram samt att WADA borde utnyttja labben mer som partners och inte enbart som leverantör av tjänster. Genomföra mer analyser på ABP-proven stod också högt på önskelistan.

Kamratträffen avslutades med en rundvandring i labbet där vi fick följa provets väg från ankomst, upparbetning, förvaring, och analys i en mycket avancerad och sofistikerad maskinpark.

Jan Engström

Kategori: Uncategorized

Kommentarer är stängda.