Berättelsen om gymnastikens framväxt i Sverige
I mitten av april samlades ett drygt 20-tal RV-kamrater framför skärmarna för att via Teams lyssna på Thomas Eklund och berättelsen om gymnastikens framväxt i Sverige. Berättelsen sågs ur ett Örebroperspektiv där Thomas växt upp och huvudsakligen verkat. Thomas är numera engagerad i Örebro läns Idrottshistoriska Sällskap och tilldelades nyligen SCIF:s stipendium för hans mångåriga ideella engagemang för idrottshistoria i Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap.
-Berättelsen kom till genom att jag fick en förfrågan från Svenska Gymnastikförbundet om att medverka vid en samling i Örebro i december 2024. Träffen bestod av ledare som fått SGF:s högsta utmärkelse. Inför uppdraget gick jag igenom en mängd bakgrundsmaterial och arkivhandlingar. Min medverkan blev uppskattad, och därefter har jag förfinat och presenterat berättelsen i en rad olika sammanhang, berättar Thomas, som samtidigt är ödmjuk och lite förvånad över det stora intresset och uppskattningen.
– Det är fascinerande att prata om gymnastik därför att alla har vi haft gymnastik under skolåren, men vi har olika erfarenheter av det, en del positiva, andra mindre positiva. Många har sedan haft gymnastik i olika former, kanske under hela livet, men vem minns inte den gamla gymnastikpåsen och sockiplasten.
Men låt oss starta ännu tidigare, i början av 1800-talet, då Sverige förlorade Finland, och bildade en norsk-svensk union. Stora händelser pågick i omvärlden. På en minnessten framför Fredshuset i Örebro framgår att här slöts fred 1812 mellan Ryssland och Storbritannien samt mellan Sverige och Storbritannien och därmed skapades förutsättningar för att besegra Napoleon. Sverige hade fortfarande stormaktsambitioner, och det blev tydligt att försvaret, men även folket och folkets hälsa, behövde stärkas. Det är här Per Henrik Ling kommer in med kroppsövningar som medel för fysisk upprustning hos folket, att stärka fysiken och förebygga sjukdomar.
1813 bildade Ling GCI (nutidens GIH) med fyra huvudinriktningar: Pedagogisk, militär (fäktning), medikal (sjukgymnastik) och estetisk gymnastik. Det blev Lings gymnastik som präglade gymnastiken i läroverk och övriga skolor. Successivt byggdes gymnastiksalar upp i anslutning till skolorna redan på 1800-talet, men det blev allt tydligare i början av 1900-talet.
Lings son Hjalmar och de sk Lingianerna skärpte Lings grundidéer, något som kom att prägla gymnastiken under lång tid framöver.
– Man skulle slå vakt om det svenska och inte tillåta några utländska influenser. Det skulle vara militära ledare, lydnad och disciplin och det skulle vara formen som var mer viktig än färdigheten. Tävlingar fick inte förekomma utan det var uppvisningar som gällde för lång tid framöver, även om det började smyga sig in konkurrens i slutet av 1800-talet.
– Genom Victor Balck kom ett stort antal idrotter in i Sverige och de första tävlingarna i friidrott hölls på Sanna hed där man tävlade under ganska enkla former. 1903 bildades Riksidrottsförbundet och 1912 genomfördes Olympiaden i Stockholm med Balck som förgrundsfigur. Männen gjorde värnplikt från och med 1901 och då byggdes det också idrottshallar på regementen. Det blev en industriell revolution i slutet på 1800-talet där en rad fabriker växte fram. Mest kända i Örebro är skofabrikerna, men även kexfabrikerna och Ekströms nyponsoppa, som man kan köpa än idag.
1909 byggdes Karolinska skolan. Hit kom Greta Borg, en pionjär för utveckling av den kvinnliga idrotten. Hon tillhörde en känd kulturfamilj i Örebro, utbildade sig till gymnastikdirektör och sjukgymnast. Hon kom tillbaka till Örebro och Karolinska skolan med nya idéer om hur gymnastiken skulle utformas. Tiderna förändras. Hon upplevde Linggymnastiken som konstlad och själlös och menade att kommando skulle ersättas med individuellt och självständigt handlade och uppträdanden skulle komma inifrån varje gymnast.
1917 byggdes det Kvinnliga Läroverket, där Greta blev verksam. Hon gifte sig också med Sam Adrian, stark ledarprofil i AGF. 1919 sänktes arbetstiden från 60 till 48 timmar, och arbetarna fick fri tid. Lägg till det trångboddheten, som sammantaget väckte nya behov av aktivitet på fritiden – även för kvinnorna. Ett stort antal föreningar bildades under tjugotalet, inte bara inom idrotten. AGF bildades och den första verksamheten inriktades på skoarbetarna på Oscaria. Greta blev den första att ta hand om verksamheten för både kvinnor och män. Inför Gymnastikspelen i Göteborg 1923 var Greta ansvarig för både herrarna, herreliten och kvinnorna. Uppvisningstruppen De grå blev rikskända, och Greta var den första att införa rytmik och dans i uppvisningarna.
– Men det fanns motstånd mot Gretas engagemang för herreliten, bl a från lärarna på GCI som bad henne sluta upp med sin fördärvbringande gymnastik och låta den manliga gymnastiken vara ifred. Och då kan man ju ställa sig frågan hur denna kvinna kunde vara så stark att stå emot allt detta hat. Svaret är enkelt. Hon fick enorm uppskattning av publiken. Det var en sådan succé, och man hade media bakom sig. Gretas största ögonblick var 1930 då hon uppträdde med den manliga eliten tillsammans med andra manliga eliter i Sverige, gjorde succé och fick enormt fina rubriker. Det gav kraften naturligtvis att stå ut med detta.
Greta var också ledare för en uppvisningstrupp vid Olympiaden i Berlin, vilket rönte stor uppmärksamhet, men det ledde också till en stor besvikelse hos Greta som kände sig lurad och utnyttjad av nazisterna. Greta valde att sluta med trupperna, men fortsatte som idrottslärare.
Och historien om gymnastikens framväxt fortsätter i AGF med Erik Lindén som tog över elitverksamheten efter Greta och ledde den fram till 1967, Henry Allard, ledare/ordförande och senare ordförande i Svenska Gymnastikförbundet 1948 – 58, och Helmut Röhnisch, som flytt till Sverige. De utgjorde en drivande trojka i många år framöver. När vi 1938 fick två veckors semester byggdes sommarhem upp som fyllde en stor funktion. I AGF tog man även fram en sångbok, och startade studiecirklar.
– Det blev också fortsatta uppvisningar både på hemmaplan och ute i världen. 1954 och -55, gjorde man t ex 34 uppvisningar i 26 stater i USA inför sjuttiotusen åskådare. AGF-eliten tillsammans med Sofiaflickorna var ledande i Sverige.
Andra viktiga milstolpar för gymnastiken är bildandet av Lillsved 1937, Lingiadens storhetstid och nedgång. 1944 började tävlingsgymnastiken på allvar, där Örebro dominerade fram till början av 60-talet. Husmorsgymnastik och barngymnastik växte under 50-talet, under 60-talet introducerades gympapass i radio och TV med bl a morgonpasset och Träna med TV som föregångare till dagens Hemmagympa med Sofia. 1966 kom GIH också till Örebro. Den rytmiska sportgymnastiken gjorde entré och växte sig stark. 1981 kom gympingen på bred front, truppgymnastiken blev stor. Motionsgrupper som ”Gladisarna” och Kents gubbar blev roliga inslag, liksom veteranerna och Homebooks uppvisningsgrupper. De senare kunde uppträda på heltid under några år. När Friskis och Svettis bildades växte de successivt om Gymnastikförbundet och har idag 500 000 medlemmar att jämföra med SGF:s 250 000.
Thomas avslutar med att ställa den retoriska frågan vad Ling skulle säga om dagens gymnastik.
– Visst finns det saker han inte skulle gilla, men typ morgonpasset och hemmagympa skulle han väldigt lätt anamma. Men vi ska veta att Ling ändå var vidsynt. Även Gretas ord är väl värda att avsluta med: Förkasta ingenting för att det är gammalt, anamma ingenting för att det är nytt, pröva och behåll det värdefulla.
Kloka ord. Tack Thomas för berättelsen, och den som vill veta mer, framför allt om de senaste årtiondena, som här sammanfattats rejält, kan ta del av hela presentationen som ligger på vår hemsida: riksidrottensvanner.se.
Cicki Ericsson